DOPFUNT

Dopfunten är en stor bassäng av marmor för att förvalta Dopet, både för nedsänkning och utgjutning, till barn och vuxna, som föreskrivet i Dopets Ritual: ”Man kan legitimt använda både nedsänkningsriten, ett sakramentalt tecken som tydligast uttrycker deltagandet i Kristi död och uppståndelse, och infusionsriten” (Dopets Ritual, n.22).

Dopfunten är därför grävd i golvet som en riktig grop för att bättre uttrycka betydelsen av att vara graven och moder. Faktiskt dör vår gamla människa med Kristus i dopets vatten och vi blir återskapade till nya människor till Kristus den Uppståndnes avbild. ”Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta i hans död?... Ty har vi blivit ett med honom genom att dö som han skall vi också bli förenade med honom genom att uppstå som han” (Rom 6:3.5).

Tack vare ett hydrauliskt system är vattnet, använd för att döpa, naturell, ren och varm: ”Man förser också att värma upp vattnet, om omständigheterna talar för det” (Premiss till Dopets Ritual, n.20).

Dopfunten formad av en stor kors inskriven i en oktogon, (åtta är, enligt Traditionen, numret som tecknar Uppståndelsen) har stängslet i brons som består av fem rörliga element. I den mittersta elementet finns representerad Kristi kors, omringad av oliv och palmkvistar, symboler av freden och det eviga livet. Funten är placerad inuti den stora församlingen, väl synlig, för att bättre ta del av kommunionen (jfr Premiss till Dopets Ritual, n.25).

I hörnen åt sidorna av det stora korset, finns insatta de fyra Evangelisternas mosaiker förkunnarna av den Goda Nyheten: ”Gå därför ut och gör alla folk till mina lärjungar och döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn” ( Matt 28:19).

Under begravnings Firandet är kistan placerad i centrum av stängningsgallret för att funten är tecken och förkunnandet av Uppståndelsen från de döda.